Arkitekternas ökade kunskap om byggnadsplåt, ett ökat utbud av produkter samt de estetiska möjligheterna, har lett till bättre slutresultat och nöjdare arkitekter.
En nyligen genomförd undersökning av Novus, visar att svenska arkitekter de senaste fem åren har ökat sin erfarenhet och kompetens angående byggnadsplåt för tak och fasader. Det har i sin tur lett till att nära 9 av 10 arkitekter (89 %) som föreskrivit byggnadsplåt, säger att de blev nöjda med slutresultatet. Bland dem som är nöjda anges det estetiska slutresultatet (64 %) vara det som främst gör projektet lyckat, därnäst anges bra samarbete med plåtslagare (56 %) samt bra material och produkter som passade projektet (45 %).
Estetik, ökad kunskap och större utbud
De 89 % som i år angav att de blev nöjda med slutresultatet, kan jämföras med en tidigare undersökning som genomfördes 2016, då 67 % av arkitekterna angav att de blev nöjda med slutresultatet. Alltså en förbättring med 22 %. Dessutom anger drygt en av fyra (26%) av arkitekterna att de har blivit mer positiva till byggnadsplåt under de senaste fem åren. Anledningarna till detta anges vara estetiken, ökad kunskap och större utbud.
– En mycket intressant utveckling för oss i branschen som har länge förespråkat byggnadsplåtens fina egenskaper både när det gäller hållbarhet-, och de estetiska aspekterna. Mycket glädjande att läsa att tack vare ökad kompetens och god samverkan kommer byggnadsplåten äntligen till sin rätta, säger Ingvar Delén, VD Areco Direct.
Undersökningen visar också att arkitekterna vill lära sig ännu mer om miljö- och energismarta lösningar för byggnadsplåt, liksom att ta del av byggtekniska detaljer och plåtslageriarbetets möjligheter samt nya innovativa lösningar och produkter.
Fler än var tredje arkitekt har nekats byggnadsplåt
Något som sticker ut i undersökningen är att fler än var tredje (35 %) arkitekt har varit med om att ha föreskrivit byggnadsplåt, men i ett senare skede i projektet blivit nekad detta.
Att pålästa arkitekter som gör medvetna val utifrån givna kravställningar blir förbigångna kan delvis bero på bristande kunskaper hos vissa beställare som väljer att inte ta del av den mångåriga och oberoende forskning som finns angående zink och koppar i byggnationer (exempelvis KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm). Därmed tas beslut på felaktiga grunder när man hänvisar till miljöfaror och nekar till användning av byggnadsplåt i dessa metaller.
– Det är bara att nöta på, och fortsätta att öka kunskapen hos flera om byggnadsplåtens fantastiska kvaliteter. Den är en idealisk miljöföreståndare som är 100% återvinningsbar, och har en livslängd som överträffar många andra material, förklarar Ingvar Delén.
Undersökningen i korthet:
Undersökningen genomfördes hösten 2021 av Novus på uppdrag av Svensk Byggplåt och innefattar 100 verksamma svenska arkitekter.
Illustration: Eva Lindeberg
